På svenska
Lite före midsommar cyklade jag, Ester, iväg till Ekonomiegatan i Mariehamn för att träffa Annica Brink, nyanställd projektledare för Seabased Measures – havsbaserade åtgärder vid Ålands landskapsregerings miljöbyrå. Hon skall se till att projektet förverkligas väl på Åland.
Vårt möte blev mycket givande. När jag tittade på klockan på väggen såg jag att den var fem, men tänkte att klockan var kvarglömd i vintertid och bara var fyra. Men två timmar hade gått i ett huj, och jag hade fått lära mig mycket nytt och också diskuterat både projektledarskap och Central Baltic-programmet i allmänhet.
Havsbaserade åtgärder
Annica, som är biolog med inriktning på vatten och som har en doktorsavhandling om växtplankton på gång, berättar:
- Östersjön och våra innervikar runt Åland lider av intern belastning pga gamla synder. Ofta vidtar man olika landbaserade åtgärder för att minska tillförseln av näringsämnen till Östersjön. I SEABASED har vi valt att gå in för havsbaserade pilotåtgärder: Kan vi effektivt plocka upp närsalter ur haven?
Vårt fokus är fosfor. Fosfor läcker ut från bottensediment vid syrebrist. Det vi nu skall göra i det här projektet är att de olika partnerna kommer att testa olika metoder för att minska fosforhalten i havet inom vars och ens pilotområde.
Egentliga Finlands NTM-central, lokaliserad i Åbo, kommer att ”dammsuga” upp ett tunt lager av fosforrikt bottensediment. Stockholms universitet och Östergötland kommer bl.a. att testa värmebehandlad märgel (kalkhaltig restprodukt), som strös ut i havet och som förväntas binda fosfor mycket effektivt efter värmebehandlingen. Ålands fiskodlarförening kommer att fiska storspigg, ta upp näring ur havet och ta tillvara det på något sätt, kanske som biodiesel.
Och vi på Ålands landskapsregering kommer att testa att bevattna vall med näringsrikt brackvatten ur innervikar. Det har vid liknande försök i Västerviks kommun i Sverige liknats vid en ”energidryck” för växtligheten. Det blir en win-win situation; grödorna vill ha näring och Östersjön vill bli av med den.
Alla våra åtgärder kommer att sammanställas och presenteras så att vi genom detta projekt har plockat upp en viss mängd ton fosfor ur havet. Vi hinner inte mäta effekten i vattnet på lång sikt under den treåriga projekttiden.
Marine Habitat Bank - kan vi kompensera vissa åtgärder?
En annan sak som projektet kommer att utreda är ett kompensationssystem för åtgärder. Hur kan vi kompensera vissa åtgärder som påverkar ekosystemet? Marine Habitat Bank kan jämföras med utsläppsrätter, att man kan sälja krediter (=vidtagna åtgärder) till banken som kompensation.
Rapporten skall innehålla effektbedömning, riskbedömning och juridik. Vad stöder kompensation i nuvarande lagstiftning? Hur gör man i praktiken, dvs går från teori till handling? Det är viktigt att poängtera att all kompensation skall ske efter att övriga skyddande åtgärder vidtagits, dvs en aktör kan inte ”köpa sig fri” för att fritt påverka ekosystemet. Under våren har ett åländskt nätverk runt vattenfrågor bildats, Water Management Task Force för utbyte och samarbete, och vi hoppas få värdefull input till projektet därifrån.
Första perioden pågår
Projektet SEABASED har precis startat upp och är inne i sin första halvårsperiod. Lead partner är erfarna John Nurminen stiftelsen. Jag frågar Annica vad hon är mest stolt över hitintills, och hon svarar:
- Att det känns att jag är på banan och hänger med, att jag har pejl på läget.
”Det nya svarta”
Jag frågar också vad hon ser fram emot, vad hon vill ha ut av det här:
- Det mest spännande är att få se ringeffekterna efteråt, att se effekter i ekosystemet, hur det kommer att gå. Kommer habitatbanken att tas i bruk? Kommer våra pilotområden att fortsätta användas och metoderna spridas? Tänk att få säga: Jag var med när det började.
På det personliga planet vill jag lära mig mer om projektledning, budget, det elektroniska rapporteringssystemet eMS och få erfarenhet av att jobba inom en förvaltning. Jag har ämnessakkunskapen, så att designa pilotstudier är det lätta. Det är roligt.
- Enligt mig är ”SEABASED MEASURES” dvs havsbaserade åtgärder ’det nya svarta’ inom åtgärder för Östersjön, säger Annica entusiastiskt.
Och jag cyklar inspirerad tillbaka till kontoret. Vad roligt när en människa kommer på rätt plats i rätt tid!
Då kan så mycket hända.
Jag ser fram emot att få följa projektet, som är ett av 30 projekt som godkändes i Central Baltic-programmets tredje utlysning 2017.
Projektets fullständiga namn är ”Seabased Measures in Baltic Sea Nutrient Management”.
